Network Menu

Sverige och Asien: ”Det talade ordet gäller”

Ambassadör Per-Arne Hjelmborns stolpar vid föredraget på SWEAs Världsmöteskonferens i Kuala Lumpur, den 18 mars 2011.

Per-Arne Hjelmborn, Sveriges Ambassadör i Malaysia

Per-Arne Hjelmborn, Sveriges Ambassadör i Malaysia

Temat för dagens konferenspass är Asien. Här tycker jag att SWEA:s organisationskommitté har gjort ett utmärkt val. Jag kan inte tänka mig något lämpligare tema.

Det internationella nyhetsflödet domineras alltmer av vad som sker i denna del av världen. Och det bara bra och logiskt mot bakgrund av den snabba och omvälvande utvecklingen här och dess betydelse för västvärlden och inte minst vårt land Sverige. Tack och lov är det inte bara när det händer sådana tragiska händelser som jordbävningen och tsunamin i Japan som det blir stort massmedialt genomslag i Sverige numera.

Jag vill också passa på att säga att Kuala Lumpur är en alldeles utmärkt plats att utgå från när man ska diskutera Asien.

Malaysia ligger ju i hjärtat av Asien eller i det som brukar kallas Sydostasien. Sydost om vad frågar man sig? Jo, Syd om Kina som med sin rekordsnabba ekonomiska utveckling de senaste tre decennierna och med 1,3 miljarder i allt väsentligt klivit fram som vår nya supermakt. Och Ost om Indien som efter decennier av kräftgång tagit fart ordentligt och tar all mer plats på den internationella scenen.

Malaysia förhåller sig inte bara geografiskt till dessa två jättenationer, utan har också stora befolkningsgrupper därifrån: Malaysia består av närmare 25% kineser och 7-8% indier, vilket har präglat mycket av den politiska och ekonomiska utvecklingen här.

Dessutom har vi också en gammal europeisk historia här med framförallt ett brittisk men även portugisiskt och holländskt kolonialt förflutet. Lägg därtill att Malaysia är ett land där islam är statsreligion, men där de flesta andra religioner kan verka fritt, så inser ni att Malaysia är en riktig smältdegel mitt i Asien.

Jag har själv varit posterad i Asien de senaste fem åren, först som minister på ambassaden i Peking mellan 2006 och 2010 och sedan i somras som ambassadör här i Malaysia. Naturligtvis har jag samlat på mig en hel del erfarenheter från denna region. Samtidigt är Asien så otroligt stort, så heterogent och täcker in så många länder och frågekomplex att man nog behöver ett helt liv, om ens det räcker, för att kunna kalla sig Asienexpert. Här tror jag flera av er som är bosatta här i regionen håller med mig.

Jag ska dock ändå försöka ge mitt perspektiv på varför jag tycker att Asien är så oerhört viktigt, inte minst för Sverige, och sedan ge några exempel på hur man med utgångspunkt från en ambassad kan jobba med att främja svenska intressen här.

Varför är då Asien så viktigt? Ett sätt att illustrera detta är att använda sig av siffror och statistik ? och jag kan lova er att det finns en uppsjö att hämta ifrån. Här kommer några exempel på nyckeltal:

  • I Asien bor mer än 4 miljarder människor vilket motsvarar närmare 60% av världens befolkning – Om dessa fyra miljarder människor höll varandra i handen skulle det räcka 100 varv runt jorden.
  • Asien har 263 städer med över en miljon invånare. Bara Kina har 130 miljonstäder, vilket kan jämföras med en i Sverige.
  • Asien är världens största kontinent med närmare 50 länder alltifrån superfattiga krishärdar som Afghanistan till superrika Singapore.
  • Här finns tre av världens fyra största ekonomier (om man räknar det som brukar kallas köpkraft) ? Kina, Japan och Indien.
  • I Asien finns över 330 dollarmiljardärer ? en ökning med 100 st jämfört med förra året. Bara USA har fler.
  • Här finns 825 miljoner internetanvändare (en siffra som vuxit med 620% sedan 2000). Bara Kina har 384 miljoner. Asien har mer än 2 miljarder mobilabonnenter. Tänk er vilken utmaning och möjlighet som ligger i detta.

Så där kan man hålla på och det har absolut sina poänger. Risken är dock att man blir så överväldigad av de stora talen att man blir fartblind och nästan tappar fokus.

Ett annat sätt att beskriva Asiens betydelse är att titta på alla de stora globala utmaningar som vi står inför dag: hur löser vi klimatfrågan, hur återhämtar vi oss från finanskrisen och motverkar skenande livsmedelspriser, hur löser vi energiproblemen, förhindrar spridning av massförstörelsevapen och terrorism.

I alla dessa frågor, och många fler, behöver vi ha med Asien och inte minst de största länderna Kina och Indien. Utan Kina och Indien blir det inget globalt klimatavtal. Utan Asien hade vi kanske fortfarande haft en djup lågkonjunktur i hela Europa. Det var inte USA som agerade draglok efter finanskrisen utan Asien. Om FN.s säkerhetsråd ska gå med på flygförbud över Libyen måste vi övertyga Kina om att detta är en bra idé.

Så här är det på område efter område. Vad säger det oss då? Jo, för att kunna bättre förstå den värld vi lever och också kunna hantera dagens och morgondagens problem och utmaningar måste vi i västvälden lära oss mer om Asien. Alltför länge har vi ägnat oss åt navelskådning och ignorerat var som sker här ute. Om vi till exempel frågar mannen på gatan i Paris eller Stockholm för den delen vem som är president i USA så skulle jag tro att nästan tio av tio svarar rätt. Hur många som svarar rätt om jag istället frågar vad Kinas president heter, vågar jag inte tänka på.

Alla måste vi bli bättre på Asien för Asien påverkar oss i det stora och det lilla varje dag oavsett om vi vill det eller ej. Jordbävningen i Japan är ett tydligt exempel. Ett annat har att göra med den låga inflationen och de låga räntor vi haft i Sverige och västvärlden de senaste decenniet.

Till mycket stor del kan vi tacka Kina och dess lågkostnadstillverkning för detta som översköljt oss med billiga varor och hållit nere prisökningarna. Priserna på olja och råvaror går dock åt andra hållet. Det är inte billigt att tanka i Sverige, det vet alla som liksom jag då och då är hemma och kör bil. Även här är det Asien och inte minst Kina som spökar. Den ekonomiska utvecklingen i Asien slukar allt mer resurser och driver upp råvarupriserna.

Så vi måste alltså bli bättre på Asien. Det handlar mycket om utbildning på alla nivåer – i grundskolan, gymnasiet, universitet, men också inom företag och förvaltning. Här vill jag faktiskt sticka ut hakan lite. Jag vill hävda att vi Sverige i förhållande till våra konkurrentländer kanske ligger bättre till än vi faktiskt tror. Vi tar för oss ganska bra i Asien.

Hur kan jag då hävda detta? Jo, det har att göra med att Sverige hör till de mest globaliserade och utrikeshandelsberoende länderna i världen. Vi har en öppen inställning till handel, till idéer och kapital från utlandet, till resande, till migration mm. Detta gör också att vi ofta snabbare än många länder plockar upp trender i världen och en sådan är absolut Asien, om vi nu kan kalla det för en trend.

Vi har också ofta en förmåga att se möjligheterna snarare än hoten i utvecklingen i vår omvärld inklusive i Asien. Det faktum att Volvo såldes till det kinesiska bilföretaget Geely illustrerar detta väl. Vi Sverige såg relativt odramatiskt på detta. Visst grymtades det en del på sina håll.

Men tänk er själva om det istället hade ryktats om att franska Renault eller italienska Fiat varit på väg till kinesiska köpare. Då tror jag att vi hade kunnat räkna med storm och demonstrationer i både Paris och Rom. För att inte tala om USA där rädslan och oron för konkurrensen från Kina inom alla områden (politiskt, militärt, ekonomisk etc) är oerhört utbredd. Man kan nästan tala om en Kinafobi.

De svenska företagen har naturligtvis spelat en viktig roll i detta. De har traditionellt haft en tung närvaro i Asien. Stora företag som Ericsson, Volvo, SKF, Electrolux etc. har varit mest aktiva och har varit här längst, men även de medelstora och mindre blir allt djärvare.

När jag var i Peking brukade vi säga att det etablerade sig ett nytt svenskt företag i Kina var fjärde dag. Det är en mycket bra utveckling. Här i Malaysia har vi över 100 svenskrelaterade företag.

Vi svenskar reser allt mer till Asien. Bara till Thailand åker över fyra hundra tusen svenskar per år. Även till övriga Asien, inklusive Malaysia, ökar resandet. Vi ser också att studier i till exempel kinesiska väcker allt mer intresse i Sverige. Låt oss också hoppas att alltfler vill läsa japanska, bahasa, hindi och andra viktiga asiatiska språk.

* * *

En fördel som vi svenskar har när vi verkar i denna region är att vi kan dra nytta av ett starkt varumärke. Trots att vi är ett litet land långt bort och det i många fall finns ganska stora, historiska, politiska och kulturella olikheter i förhållande till många asiatiska länder, har jag under min tid ofta slagits av hur oerhört positiv Sverigebilden är här. Detta är en otrolig tillgång som vi måste bygga på.

Vi ska inte överdriva vår eget lands betydelse, men vi ska heller inte underskatta vad vi har att erbjuda. Jag såg till exempel häromdagen en internationell studie som gjorts av Londonbaserade tidskriften Monocle, som mätt hur framgångsrika länder är när det gäller så kallad soft power, det vill säga förmågan att väcka intresse, få inflytande och påverka andra länder utan att använda tvångsmedel.

Något överraskande kom lilla Sverige på sjätte plats. Man ska ta alla sådana här studier med en nypa salt. Men med tanke på hur många olika studier de finns som pekar åt samma håll kan vi ändå vara ganska säkra på det finns något väldigt positivt med Sverige och att en svenskanknytning gynnar våra svenska företag, organisationer och enskilda och varför inte SWEA självt.

Nära relaterat till varumärket Sverige är den så kallade svenska modellen. Den är ju ofta förknippad med socialdemokratin, men det är slående hur Alliansregeringen också gjort den till sin. Alla som följer svensk politik har kunnat notera att statsministern inte vill montera ner den svenska modellen utan vill utveckla och förbättra den.

Som svensk har vi ofta synpunkter på en del av de områden som utgör kärnan i den svenska modellen. Vi kanske inte är överförtjusta över vårdköerna därhemma eller hur skolan fungerar. Men samtidigt bör vi vara medvetna om att den svenska modellen i dess helhet och som koncept står sig ganska väl i ett internationellt perspektiv och ofta ses som något värt att studera eller ta efter. Jag har bara de senaste månaderna bjudits till flera studiosamtal i malaysisk TV och radio om den svenska modellen.

Den svenska modellen uppfattas ofta olika i olika länder och man lyfter fram olika aspekter beroende på utvecklingsnivå och intresse. Det kan handla om allt från förskolor och utbildning till jämställdhetsfrågor, kollektivtrafik och miljötänkande.

En beskrivning som jag tycker fångar upp mycket av vad Sverige står för, har faktiskt formulerats av en av världens idag viktigast män. Det handlar om Kinas nuvarande premiärminister Wen Jiabao. Han besökte för första gången Sverige på 80-talet. När han många år senare beskrev varför han åkt till Sverige sade han att hans uppgift var att förstå den svenska hemligheten. När man frågade honom vad han menade med detta, svarade han att ville förstå hur ett så litet land som Sverige med så stor framgång lärt sig att kombinera en konkurrenskraftig ekonomi med både social omsorg och omtanke om miljön.

Om man ser på Sverige ur det perspektivet tycker jag att det är förståeligt varför så många länder, inte minst här i Asien, tittar på Sverige och svenska lösningar. De flesta länder i denna del av världen växer ju i rasande takt men känner ofta av obalanser av ett eller annat slag, miljöproblem, sociala klyfter och så vidare. Om man då upplever att vårt land erbjuder en modell som leverera både ekonomisk utveckling men också samtidigt tar hand om medborgarna och miljön vill man lära sig mer.

Detta intresse för Sverige och svenska lösningar har jag ofta under försökt bygga på i mitt jobb som UD-tjänsteman. Det handlar då inte om att generellt propagera för den svenska modellen, utan att försöka vara konkret och lyfta ut de aspekter som är särskilt intressanta för det verksamhetsland som jag tjänstgör i. Låt mig ge er tre konkreta exempel:

Det första rör innovation. Malaysias premiärminister Najib Razak har sjösatt en mycket ambitiös plan som syftar till att göra Malaysia till ett i-land 2020. En mängd åtgärder föreslås som ska få fart på tillväxten och öka konkurrenskraften. Ökad innovationsförmåga spelar en nyckelroll.

När jag och mina kollegor fick upp ögonen för denna spännande reformprocess beslöt vi oss för att besöka de ansvariga hos premiärministern för att tala om vad Sverige kan erbjuda på detta område. Det är ju faktiskt så att Sverige och svenska företag har en ledande ställning på innovationsområdet, vi har Nobelpriset, det finns massvis med banbrytande svenska uppfinningar och så vidare. Malaysierna blev eld och lågor och ville omedelbart etablera ett nära samarbete med oss på högsta nivå. Ganska snart skickade man också en högnivådelegation till Sverige.

Med det stora intresset på malaysisk sida i ryggen vände vi oss till svenska företag med en idé – nämligen att göra en större främjandesatsning på temat innovation. Gensvaret blev oerhört positivt. I princip alla företag vi kontaktade ville vara med. Resultatet blir nu att vi mellan den 6-10 maj genomför den sannolikt största svenska främjandesatsningen i Malaysia någonsin.

Det viktigaste eventet blir ett Innovationsforum som kommer att äga rum på ”centre courten” i KL.s största shopping mall Pavilion. Bara valet av plats tror vi kommer att generera stort intresse. Här kommer framstående deltagare från regeringshåll, näringsliv, och universitetsvärlden att delta.

Andra aktiviteter under dagarna blir bland annat en Nobelmiddag, en ungdomsfestival/digital expo, en utställning av innovativa produkter och lösningar.

Ett annat exempel där vi lyfter fram en aspekt av den svenska modellen är den satsning vi gjorde i höstas på miljö- och klimatfrågan. Här jobbade vi tillsammans med Svenska institutet och svenska företag

Huvudaktiviteten utgjordes av karikatyrutställningen som visades på IKEA:s köpcentrum IKANO Power Centre med tusentals besökare varje dag.

Utställningen med kringarrangemang fick stort genomslag i media ett tiotal artiklar publicerades i de stora engelskspråkiga och kinesiska tidningarna. Vi fångade också in Christer Fuglesang som var här på en internationell austronatkonferens och han föreläste för skolbarn på ett alldeles fantastiskt sätt.

Det innovativa sättet att presentera en het politisk fråga på och den kombinerade satsningen på både Sverigefrämjande och näringslivsfrämjande aktiviteter bidrog till genomslaget.

Det tredje exempel rör CSR. Corporate Social Responsibility, eller företags sociala och miljömässiga ansvar som det heter på svenska. Under mina år i Peking arbetade jag intensivt med denna fråga. Varför kanske någon frågar sig. Jo, Sverige och svenska företag råkar även här vara världsledande och detta var något kineserna noterade och blev intresserade av.

På ambassaden såg vi genast möjligheten att använda CSR för att dels förmedla svenska erfarenheter och värderingar, dels lyfta fram svenska företag som goda exempel. Dessutom – och det kanske är det mest intressanta med detta – fick vi en unik möjlighet till dialog och påverkan i frågor som rör andra och ofta betydligt mer känsliga frågor som arbetsvillkor, arbetarskydd, konsumenters rättigheter och korruption. Vi kom också in på direkt på öppenhet och på mänskliga rättigheter.

Som ni märker har jag lyft fram tre ganska skilda frågor – innovation, miljö och CSR ? men de blir bara mer intressanta om de sätts i sitt sammanhang ? det vill säga som olika delar av den svenska modellen.

* * *

Jag hoppas att jag idag lyckats förmedla lite av allt det som gör Asien så oerhört spännande och intressant. Jag har ofta upplevt det som ett privilegium att få verka här. Inte minst under åren i Peking kändes det som att leva i globaliseringens mittpunkt, där allt utvecklingen går i en sådan rasande takt och där utmaningarna men också möjligheterna känns nästan oändliga.

Sverige har sin givna plats här i Asien och vi har goda förutsättningar att lyckas om vi satsar rätt och tar vara på det starka varumärke som vi har med oss i bagaget.